DON'T TRY TO FIND YOURSELF

Brutal träningsvärk sen i måndags! När väckarklockan ringde skulle jag helst velat sova några timmar till och när jag ändå försökte ta mig upp ur sängen så protesterade kroppen både här och där. I badrummet lyckades jag knappt lyfta armarna för att fixa håret. Musklerna som jobbade i chinsen i måndags har tillfälligt blivit alldeles för korta!

Igår ledde jag mitt spinningpass igen som sig bör på tisdagar. Gillade mitt pass från första gången jag körde och jag blir mer och mer förtjust i det. Igår var det ett extra kul gäng att köra med, riktiga slitvargar!

Igår fick jag också veta att min farfar ramlat och fått åka ambulans till sjukhuset. I såna här lägen så känns det verkligen långt mellan Stockholm och Örebro. Läskigt att inte till en början få tag på honom och inte veta hur pass allvarligt det var. Jag tänker mycket på livet och dess vändningar och hur min egen vardag kommer se ut om jag en dag blir 85 år…

Med dessa känslor i kropp och huvud tittade vi på en väldigt bra film igår, Crash (2004). Fick mig att ännu mer tänka på vad jag prioriterar i livet och vad som faktiskt betyder något. Mycket sevärd!

Vad är värdefullt i ditt liv?

”eufori´ ‘tålig’, ‘lättrörlig’, av eu- och grek. phe´rō ‘bära’), förhöjd grundstämning, upprymdhet, känsla av allmänt välbefinnande, avspändhet och sorglöshet (motsats dysfori)”
Källa: Nationalencyklopedin

Igår hade jag två stycken härliga träningsupplevelser. Först ledde jag mitt egna spinningpass. Jag tror faktiskt jag slog pulsrekord med att komma upp i 196 i puls under sista finallåten. Inser att mitt pass denna termin är ruggigt jobbigt, om en vill alltså, tanken är ju också att det ska gå att köra lite lugnare också. Trots få deltagare så lyckades vi få till en ordentlig kämpaglöd.

Efter spinningpasset laddade jag om med lite energi. Hade fortfarande rätt ordentligt med träningsvärk, men tänkte att lite ny träningsvärk borde ju bota den gamla. På tisdagar så finns det ett pass som heter Cirkelgym X, ett cirkelgympass med lite extra krut i. När genomgången av passet började fick jag lite ångest, upplägget var nytt för i år. På varje station finns det två övningar, förut har meningen varit att köra varje övning två gånger innan det är dags att gå vidare till nästa station, alltså alternera mellan de två övningarna två gånger. Det nya upplägget innebar att vi skulle köra varje övning TRE gånger innan vi fick gå vidare. GULP!

Jag försökte att inte tänka så mycket på mängden övningar och antal set utan när vi väl körde igång så fokuserade jag på en övning och ett set i taget. Tillsammans med kämpaglöden i lokalen, bra musik och den peppande ledaren Mattias så uppnådde jag en slags eufori. Speciellt i sista övningarna, ”Jag är hur stark som helst!”.

Den här euforin som jag kände på slutet brukar jag ibland känna på dansgolvet på nattklubb när jag är precis lagom berusad, på gränsen till överförfriskad. Men den euforin övergår snabbt till någonting annat, speciellt dagen efter… Gårdagens eufori bidrar till något bättre, idag och imorgon kommer jag troligtvis ha ordentligt med träningsvärk och fortsätter det såhär så kommer jag att ha en starkare och friskare kropp! Mycket bättre än berusningseufori!

Laddar upp inför Cirkelgym X

När upplever du någon slags eufori?

Av någon anledning kom energin plötsligt tillbaka igår. Det var verkligen som att trycka på en knapp. Kommer inte ihåg om det var på frukostrasten eller lunchrasten på jobbet som jag spontant utbrast ”idag är energin tillbaka!!”. Enda negativa i det hela är att jag inte har koll på vilka knappar som blev intryckta, jag skulle vilja lära mig mer om vad som påverkar min energi, ork och humör. Den här gången får jag nog bara nöja mig med att förkylningen till slut lämnade kroppen.

Nu finns istället ett inspirerande pirr i magen för 2014. Det känns och verkar som om det kommer hända hur mycket som helst i år! 2014, here I come!

Vad har du för förhoppningar om 2014?